torsdag, oktober 19, 2006
Röv IK och BK Häcken, finns det en koppling?
Nej inte vad jag vet. Möjligen skulle ganska många göteborgare på fastlandssidan av Göta älv hävda att BK Häcken är en klubb för arschlen. Det enda jag vet är att Rövik är ett arschle!
För er som inte vet så är nämnde Röviks fullständiga namn Kjell Arne Rövik. Kjell Arne har skrivit en bok som är så tråkig att den i jämförelse skulle få min mamma att framstå som en spontan och underhållande människa! Boken heter "Moderna organisationer" och jag har, mot min vana, bara läst en knapp tredjedel av den vilket betyder att jag nu när jag skriver tenta måste bläddra runt i den som en galning och försöka få sammanhang i hans eländigt tråkiga bok. Pest och pina!
Ett resultat av hans tråkighet och min lathet är att det har varit oerhört, extra svårt att komma igång med uppgiften. Jag var tvungen att slänga på Kate Bush låt "Wuthering Heights" på repetition och med en jävla hög volym. Insvept i denna fantastiska ljudmatta så lossnade proppen så småningom, jag tror det var först femte eller sjätte gången låten spelades om.
Visserligen är det ofta som jag har komma igång-problem när jag ska ta itu med en ny skrivuppgift av något slag. Jag vet inte vilken metafor som beskriver fenomenet bäst: "Det är ett som ett förlossningsarbete" eller "det är som att sitta på muggen med en rejäl förstoppning"? Jag tycker det första alternativet låter trevligast men är osäker på om ni tjejer håller med? Å andra sidan tror jag att alternativ två bättre beskriver själva processen.
Hmm, vad skrev jag nu? Jag har faktiskt varit hård i magen men i förlossningsarbeten har jag bara haft en ganska passiv roll, lite i skymundan. Passiv och passiv förresten, det är inte så jäkla lätt att hela tiden se till att inte vara i vägen och att hålla reda på den ouppackade kameraväskan så ingen ska snubbla på den. Att dessutom få skäll under förlossningen bara för att man säger något uppmuntrande i stil med "bit ihop nu älskling så är det snart över" eller att få skäll efter förlossningen: "din enda jävla uppgift var att ta några bilder med kameran" (som ju låg ouppackad i kameraväskan) gör inte den passiva delen av det gemensamma förlossningsarbetet lättare!
Nu spånade jag iväg som vanligt vad? Bäst att jag fortsätter att skriva på tentan istället. Där är det nämligen i högsta grad legaliserat att spåna iväg, bara man inte glömmer källhänvisningar!
Visst ja, jag har fått en anmodan från några om att inte bara skriva om mitt liv i skolan. Jag förstår synpunkten, men hallå! Jag har knappt något liv utanför skolan och skolarbetet just nu...
P.S. Du är inget arsel Kjell Arne, bara väldigt tråkig. ;)
För er som inte vet så är nämnde Röviks fullständiga namn Kjell Arne Rövik. Kjell Arne har skrivit en bok som är så tråkig att den i jämförelse skulle få min mamma att framstå som en spontan och underhållande människa! Boken heter "Moderna organisationer" och jag har, mot min vana, bara läst en knapp tredjedel av den vilket betyder att jag nu när jag skriver tenta måste bläddra runt i den som en galning och försöka få sammanhang i hans eländigt tråkiga bok. Pest och pina!
Ett resultat av hans tråkighet och min lathet är att det har varit oerhört, extra svårt att komma igång med uppgiften. Jag var tvungen att slänga på Kate Bush låt "Wuthering Heights" på repetition och med en jävla hög volym. Insvept i denna fantastiska ljudmatta så lossnade proppen så småningom, jag tror det var först femte eller sjätte gången låten spelades om.
Visserligen är det ofta som jag har komma igång-problem när jag ska ta itu med en ny skrivuppgift av något slag. Jag vet inte vilken metafor som beskriver fenomenet bäst: "Det är ett som ett förlossningsarbete" eller "det är som att sitta på muggen med en rejäl förstoppning"? Jag tycker det första alternativet låter trevligast men är osäker på om ni tjejer håller med? Å andra sidan tror jag att alternativ två bättre beskriver själva processen.
Hmm, vad skrev jag nu? Jag har faktiskt varit hård i magen men i förlossningsarbeten har jag bara haft en ganska passiv roll, lite i skymundan. Passiv och passiv förresten, det är inte så jäkla lätt att hela tiden se till att inte vara i vägen och att hålla reda på den ouppackade kameraväskan så ingen ska snubbla på den. Att dessutom få skäll under förlossningen bara för att man säger något uppmuntrande i stil med "bit ihop nu älskling så är det snart över" eller att få skäll efter förlossningen: "din enda jävla uppgift var att ta några bilder med kameran" (som ju låg ouppackad i kameraväskan) gör inte den passiva delen av det gemensamma förlossningsarbetet lättare!
Nu spånade jag iväg som vanligt vad? Bäst att jag fortsätter att skriva på tentan istället. Där är det nämligen i högsta grad legaliserat att spåna iväg, bara man inte glömmer källhänvisningar!
Visst ja, jag har fått en anmodan från några om att inte bara skriva om mitt liv i skolan. Jag förstår synpunkten, men hallå! Jag har knappt något liv utanför skolan och skolarbetet just nu...
P.S. Du är inget arsel Kjell Arne, bara väldigt tråkig. ;)