A scattering sunshine at a spotless mind

Jag har sedan länge haft den på hjärnan. Och nu har jag dessutom äntligen sett den. Är jag då sur på grund av oinfriade förväntningar? Nej, jag hade knappt några förväntningar alls. Möjligen är jag (ytterst) lite positivt överraskad. Filmen har fått så dåliga recensioner och försvann så snabbt från filmhimlen så jag antog att den skulle vara helt kass. Men den var bara lite sämre än standarden inom svensk dramathriller.

Den hör hemma bland filmer som "Livvakterna" och Wallanderserien. De är bra för stunden men glöms fort. Jag tycker att filmer ibland kan få fylla funktionen av verklighetsflykt utan att skämmas för sig så för mig var filmen helt okej. Men jag har aldrig sett finessen med att plocka in människor som inte kan göra sig förstådda. Mads Mikkelsen må vara en skådis som framkallar en och annan flämtning hos den kvinnliga publiken. Jag tycker också att han är bra. Men han är inte så förbaskat bra att han behöver vara huvudperson i en svensk film där han springer omkring och agerar utan att vara textad. Sedan 3-4 år tillbaka vet jag aldrig vad vi ska få för väder på grund av den norska tjejen i TV. Nu har jag just sett en film som jag egentligen inte vet vad den handlade om!