A scattering sunshine at a spotless mind

...när jag stod och sålde bussbiljetter innan avgång. Det kom en gammal synskadad man med vit käpp, trevandes sig fram i kön. Han sa sitt namn och jag checkade av honom mot listan med förbokade passagerare. Jag sa vad det kostade och han höll fram plånboken och sa "Du får ta pengarna själv". Jag tog pengarna och var noga med att tala om hur mycket jag tog, vad han fick tillbaka i växel och var jag la hans biljett. Kön följde nyfiket händelseförloppet. Precis när jag skulle vända mig till nästa man i kön sa han "Har jag betalat för två nu"? "För två" sa jag undrande samtidigt som en dittills osynlig hustru steg fram bakom honom. "Men det står bara en person på listan, har du verkligen bokat för två" undrade jag. Sedan tittade jag en gång till på listan och upptäckte att det faktiskt stod skrivet 2 pers. Då utbrister jag: "Nej förlåt, nu ser jag att det är bokat för två, det är jag som är blind". Pinsamt, som sagt. Vad säger man? Jo: "Och när jag ändå står här och ber om ursäkt så passar jag även på att be om ursäkt för min olämpliga metafor". Då log han lite...