A scattering sunshine at a spotless mind

...åtminstone om man trodde på vad Suddagumma rapporterade in. Hon var nästan hemma när det "plötsligt small till utav helvete" och varningstriangeln och batteriladdningslampan tändes i instrumentpanelen. Jaha ja, rem åt helvete tänkte jag. "Kamrem åt helvete" tänkte Suddagumma. Inte för att hon är en naturbegåvning som bilmekaniker utan för att vi varit med om det på vår förra SAAB. Då gick kamremmen, veven slog upp och alla ventiler kröktes. Den gången kostade en ny (begagnad alltså) motor samt jobb för att byta den 40 000 kronor.

Jag lät mig ryckas med av Suddagummas domedagsprofetior och hann precis deppa ihop innan jag öppnade motorhuven och såg att det var remmen till "allt annat", bland annat servo och vattenpump som hoppat av. Efter ett samtal med bilmeken i grannbyn kunde jag konstatera att det handlade om 3000 kronor istället för 40 000. Då får vi dessutom kamremmen bytt så vi slipper ångest över den ett par år framåt!

Så med facit i handen sitter jag nu vid en öppen brasa som sprakar hemtrevligt. Champinjonsoppan är färdiglagad och puttrar på spisen. Bredvid mig står en fredagsöl. Pluggandet ger mig inte dåligt samvete för Willis är skitrolig att läsa och jag ligger tidsmässigt bra till. Livet leker alltså, det enda som är lite smärtsamt är att jag inte får gå på Lilla Systers fest i morgon. Undrar förresten om syrrans syrra finns eller om hon bara är en myt, det verkar som hon bara är i stan när jag har förhinder?

Hmm, undrar vad jag ska göra med de där 37 000 som vi tjänade på bilen? En ny bärbar dator kanske?