A scattering sunshine at a spotless mind

Jag har nyss slängt in en vegetarisk paj i ugnen. Den innehåller massor med champinjoner, rödlök, paprika och äggstanning. Den blir säkert jättegod men jag har så förbaskat svårt att laga paj. Det är vidrigt att stå där och gegga ihop mjöl, margarin och vatten. Fingrarna klibbar ihop och det känns som om simhuden växer ut. Jag är tvungen att ha vattenkranen rinnande så att jag känner den psykologiska tryggheten i att veta att jag kan kasta fram händerna under kranen och få dem rena igen. Snart är det jul och då kräver familjetraditionen (och familjen) att jag ska baka saffransbullar med smör och socker. Då blir det kladdigt! Jag kanske kan ta en whisky innan för att lugna ned nerverna?

Så ni snålisar som inte förstår hur jävligt jag har det och som kallsinnigt håller på era nybakade lussebullar med motiveringen "jag har slitit för mina bullar": Tänk inte på det sättet utan proppa istället er stackars bakfobiska klasskamrat full med bullarna. Jag tar gärna en kopp te eller kaffe till. (A)