A scattering sunshine at a spotless mind

Min långa 43-minutersintervju tog mig sju timmar att skriva ut! Men då är varenda "hmmm" och "hihi" med också. Tilläggsord står inom hakparentes och paus betecknas med tre prickar. Det är ett slavarbete men samtidigt är det nyttigt (och roligt) att skriva ut intervjuerna. Jen och jag satt och skrattade hela tiden igår och var tvungna att avbryta varandra hela tiden med utrop som "vad var det nu som var roligt" och "lyssna på det här". Nu sitter jag hemma och skriver och dagens skratt var när Suddagumma tjuvlyssnar lite och påpekar för mig att jag faktiskt säger: "Så du går till skolan och ser ut som du gör…" till en stackars artonårig tjej. Men när man lyssnar på det i sitt rätta sammanhang är det faktiskt inte så illa som det låter!

Mellan intervjuskrivandet håller jag på att installera den nya bärbara datorn. Det är förbannat skönt att ha fungerande ljud igen men Vista känns otympligt och jag gillar inte riktigt formen på skärm och tangentbord ännu. Men det är väl en vanesak kan jag tro? Trivs jag inte med Vista om en vecka så åker det ut och XP åker in istället. Det är så träligt att installera och installera om bara, i natt satt jag till 02:15 så nu klipper det lite i ögonen...