A scattering sunshine at a spotless mind

...utom jag. Åtminstone känns det så. Jag har hävdat att LW inte är lika bra längre och faktiskt, det är så jag känner! Han var som bäst när Hovet och han lirade ihop. Även när de äldre låtarna plockades fram så tjänade de på att Hovet elektrifierade dem. "Kom Änglar" blev bättre, "Varning för ras" blev 100 gånger bättre (tänk på versionen på officiella live-plattan) och "En svår och jobbig grej" blev outstanding, med eller utan emo-rakblad nådde smärtan oanade höjder. Idde Schultz fyllde tomrummet på scenen utan att någon annan än jag egentligen såg henne. Nu är det ganska torftigt med försenad folklore och på senaste plattan ger LW ut samma låt i tio versioner ("Om du lämnade mig nu" och "Och det blåser genom hallen" sticker ut från mängden) men jag kunde ju i alla fall ha köpt en biljett till i kväll...

Dagen har i alla fall varit bra. Jen fick tag på "sin" rektor till slut och han hade planerat och fixat allt åt oss. Faktiskt var allt så jäkla fixat att vi fick slänga oss iväg på intervjuer redan idag. Det var exakt så skitkul som vi förväntat oss, i alla fall tyckte jag det. Efter vad jag förstod av Jen, efter vårt snabba samtal innan vi tog kväller, så hade hon också väldigt roligt! I morgon blir det till att skriva ut alla intervjuerna. Jag tippar att hela dagen går åt till detta men vem bryr sig? :)