onsdag, januari 23, 2008

 

17 mil och 13 timmar senare...

...sitter jag och slöar med datorn i knät och tycker att livet nog inte är så tokslitigt ändå.

Jag var lite trött och grinig i morse. Tidigare har jag alltid gillat de här nya 2 till 1-vägarna men nu är jag inte lika säker längre. Jag kör generellt lite för fort och det behövs inte så stora hastighetssänkningar hos medtrafikanterna (vilket jävla we-shall-overcome-ord) innan det leder till irritation. Lägg till ett par jag-betalar-minsann-skatt-typer (det vill säga döskallar), som tycker att de minsann har rätt att köra 72-73 på 90-sträckorna där det är enfiligt och inte går att köra om, och mitt humör är i botten. Men det är jag som tänker fel, jag måste skärpa mig och försöka slappna av lite!

Märkte ni de långa meningarna och de inskjutna bisatserna här ovan? Det handlade nämligen dagens föreläsning om! Kanslisvenska, krångelsvenska och funktionell brukssvenska var temat. Det var en ganska inspirerande föreläsning men jag vred lite på mig när just inskjutna bisatser togs upp. Jag har nämligen en stor svaghet för att använda mig av sådana i akademisk prosa. Fast både Jen och jag försöker skriva på ett vettigt och fängslande sätt, och till exempel använder tricks som storytelling och poesi för att fängsla läsarna, kommer jag på mig själv med att samtidigt göra meningar som är två kilometer långa och som innehåller minst två bisatser. Se, nu gjorde jag det igen!

Dagen i övrigt då? Jo, vi var ju klara redan klockan tolv så jag åkte hem (låtsas-hem, studentrummet i.e.) och vilade ett tag. Därefter läste jag lite i Strömqvists skrivbok som är en pärla, och gjorde sedan några av uppgifterna till måndagens seminarium. Lite senare tog jag en timmes promenad i kylan. Det var 6-7 minusgrader men kändes knappast kallare än de sura två-plus-och-duggregn-dagarna som jag i huvudsak levt med senaste tiden. Efter promenaden käkade jag lite, läste lite till och sedan unnade jag mig att slöa. Dagens film var Darling med guldbaggebelönade Mikael Segerström. Jag gillade filmen mycket men orkar inte riktigt analysera den nu. Lite sorglig var den i alla fall. De behövde ju varandra och även om hon kom på fötter och prioriterade andra saker behövde hon ju inte bara... (sorry editerade lite här - alla har ju inte sett filmen).



Förresten, kan det vara så att han (i filmen) bodde i dina kvarter ett tag Sofia H? Jag tyckte det såg ut som jag minns de husen från förr?

Nu väntar Marie Hermanssons Mannen under trappan på nattygsbordet (så fint du heter lilla bord). Sedan blir det del två av Mord i sinnet. Vilken idiot kom först på att man ska dela upp spännande deckare i två delar utan att meddela sin publik först? Nu har jag surat över det sedan förra onsdagen!

Comments: Skicka en kommentar



<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?