A scattering sunshine at a spotless mind

Jag vaknade av mobilens pipande, hasade upp ur sängen, startade datorn och loggade in. Efter att ha sköljt huvudet i kallt vatten gick jag tillbaka till datorn för att dra igång messenger och mailen. Men vad nu, Internet fungerade inte! Oh my [ohörbart], vad händer? Jag har kontakt med hyresvärdens ADSL-modem men längre än så kommer jag inte. Jag tänker febrilt; aha, det måste vara något med dns-erna? Hmm, vad heter nu de öppna dns:er som man kan ta till i det här läget? Det står helt still, jag kommer inte på en enda siffra.

Jag försöker bortse från datorstrulet och sätter på kaffevatten istället. Om en halvtimme ska jag ändå åka iväg till Jen och jobba med C-uppsatsen så det går ingen nöd på mig. Jag blaskar av mig och klär mig, fixar färdigt kaffet och släntrar med kaffemuggen fram till datorn för att se om jag fått några mail. Visst i helvete, det fungerar ju inte - JAG ÄR HELT ISOLERAD FRÅN OMVÄRLDEN! (här ska det egentligen in en bild med målningen Skriet men tyvärr har jag redan använt den i tidigare inlägg). Jag andas djupt och försöker sluta med att hyperventilera. Därefter går jag fram till fönstret och tittar ut på gatan. Det kommer en kvinna gående med en hund och några sekunder senare kör en bil förbi. Skönt, jag har fortfarande någon form av kontakt med yttervärlden. Tröstad ger jag mig iväg för att (via bageriet) ta mig till campus.

När jag nyss kom hem skyndade jag mig in i rummet, kopplade upp datorn, pekade på Internetikonen och pustade ut när jag såg texten "Åtkomst: Lokalt och Internet".

Det hörs en enveten surrande signal. Jag hinner precis öppna dörren in till det lilla vindsutrymmet för att se lampan slockna. Försiktigt avvaktar jag, ska signalen stänga av sig automatiskt? Nej, inget tyder på det så efter en liten stund tar jag ett steg närmare och drar ur kontakten. Det blir alldeles tyst. Jag gläntar på locket och lyfter försiktigt ut innehållet. Nu ligger det där i mina kupade händer. Varmt, men inte så skrämmande varmt som jag föreställt mig efter att ha läst instruktionen.

Försiktigt bär jag ut det och placerar det på assietten där några färdigbredda smörgåsar ligger och väntar. En doft av rädisor och krasse möter mig. Jag sätter mig ned, smuttar lite på kaffet, tar en tugga på smörgåsen och höjer sedan långsamt kniven.

Hönans varsamt skapade äggskal är ingen som helst match för, den av människan masstillverkade, kniven. Snabbt och skoningslöst - ja rent av brutalt - slår den sig igenom kalkets hårda, men likväl sköra, materia. Jag lutar mig försiktigt framåt och provar en tugga. Gulan är lite för hård, men nu vet jag och kan ta lite mindre vatten nästa gång.

Jag har alltså köpt en äggkokare som nu stolt står ovanpå kylen och håller mikron och vattenkokaren sällskap. Livskvalitén i studentlyan har höjts rejält!

Samtidigt som jag äter så läser jag reportageboken som jag lobbade för i förrgår. I och med att jag berättade det fick ni också svar på er fråga: Nej, jag är inte berusad, jag övar bara på att skriva reportageingresser!

250 gram djupfryst hackad eller hel bladspenat
½ eller en liten gul lök
1 msk vetemjöl
6 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
½ dl grädde
Salt, vitpeppar och riven muskot (hoppa inte över muskoten din fuskis)
Olja att steka i (inte solroseländet utan riktig virgin oil)

Hacka spenaten ganska så grovt (eller köp den färdighackad). Tina den lite först så är det lättare att hacka den. Skippa tiningsprocessen om du vill men då får du ta i. Håll i så fall in fingertopparna ordentligt, kom inte och skyll på mig i efterhand med fingrarna i en plastpåse. Hacka sedan löken och fräs den tillsammans med spenaten några minuter. Ta en 2-literskastrull så räcker den hela receptet ut.

Toppred soppan, det vill säga pudra över mjölet och häll i vattnet. Hallå, under omrörning givetvis! Du vill inte ha några klumpar i soppan och din mamma bor inte hos dig längre! Smula ned en buljongtärning och låt det koka tio minuter under lock på ganska svag värme.

Häll i grädden och krydda med salt och peppar. Riv i muskot så det blir en härlig brytning på smaken. Vad sa du? Har du färdigmald muskot? Jaja, det går lika bra med det men skrik inte ut det till alla. Att riva sin muskotnöt själv ger lite status hos oss matlagningintresserade så håll masken, låtsas åtminstone att du river! Värm upp soppan.

En hårdkokt ägghalva eller två ska flyta runt i soppan. Det är det närmaste vi skandinaver kommer den där ögonsoppan de serverade Indiana Jones i den-där-filmen vilken-av-dem-det-nu-var?

Åh, spenatsoppa är så jäkla mumsigt! Dessutom kvalificerar receptet för de tre magiska orden: Billigt, lättlagat och gott!

Idag har vi haft textseminarium. Under den första veckan hade inte kursen fått någon säskild form eller identitet men idag lossnade det. Vi har sedan förra onsdagen studerat olika texter på egen hand. Det var texter från olika genrer såsom reportage, ledare, krönikor, debattartiklar, reklam och sportreportage. Idag brakade vi ihop i bra diskussioner. Me like a lot! Det gäller bara att försöka komma ihåg att hålla käften emellanåt så man inte förtrycker några som inte tar lika stor plats.

Nu sitter jag här och läser en kanonbra kursbok: "Att skriva reportage" av Stig Hansén och Clas Thor. De varvar traditionella beskrivande kapitel med intervjukapitel. De som blivit intervjuade är bland andra: Folke Isaksson, Sven Lindqvist, Christina Jutterström och Anna-Maria Hagerfors. Spännande människor och goda skribenter!

De är skickliga på Ordfront. Jag har två böcker till från dem på litteraturlistan (och numera i min kasse ute i hallen). Dessutom ligger Fanny Ambjörnssons "I en klass för sig" hemma i brevlådan i morgon. Men den är till vår C-uppsats!

Men nu får det vara nog av det intellektuella för ikväll. Nu ska jag rensa hjärnan med en film, Hitman (men berätta det inte för de andra).

Little Miss Know it All

Tåg Borlänge-Stockholm
Tjej ~16 (till sin syster ~14): Du är lite utav en besserwisser.
Systern (förnärmad): Det är jag inte alls det!
Brodern ~12: Vad är en besserwisser?
Tjejen: Det är någon som vet allt.
Systern (överlägset): Nej, det är någon som TROR att den vet allt!

Ni som inte besökt Tjuvlyssnat tidigare eller av andra skäl inte hittar dit kan ju klicka på länken här till vänster någonstans.

Apropå gårdagens inlägg om Marie Picasso: Jag är egentligen inte trött på henne, jag känner ju inte människan. Däremot är jag trött på lanseringen som innebär att man inte kan slå på radion utan att få höra hennes enda (?) låt strömmandes ut ur högtalarna gång på gång. Den är inte speciellt bra, lägg ned nu!

Nu har jag hittat en till som inte är överförtjust; Fredrik Strage. Han har varit på hennes turnépremiär i Västerås och konstaterar att hon närmast liknar "en blondlockig Terminator med karaokefunktion".

"Det är dags att shaka lite ass!" ropar Marie Picasso när konserten inleds.

"Det är dags att förbjuda svensk R&B", tänker Fredrik Strage.

Äh, varför sitter jag här och citerar Strages artikel? Läs hela artikeln själva istället. Strage har en bra och vass tunga och, för det mesta, en bra musiksmak!

...och med all respekt Perssons Pack, var jävligt stolta över att ni fick vara med Hellman den här kvällen!

Visst var det denna vi snackade om Jen?

Det betyder ett pust-stånk-stön och en vad-härligt-att-vara-ledig-en-hel-helg-känsla. Efter detta gnällande och jubel så brukar jag i regel komma på att jag bara försöker verka normal. Who am I kidding? Jag är ledig ikväll, punkt slut! I morgon kommer jag att vara i färd med att läsa textkompendiet och skriva ned analyserande kommentarer inför seminariet på måndag. Dessutom kommer jag att åka till ICA-låtsas-posten och hämta en halv kasse böcker till nya kursen. På söndag slutligen är det dags för lite funderingar kring C-uppsatsen för att underlätta diskussionerna till nästa vecka.

Ja, som ni märker är det ganska mycket nu. Det beror på att nya kursen konkurrerar med C-uppsatsen som inte är riktigt klar ännu. Vi pluggar text- och tal måndag, tisdag och onsdag och skriver C-uppsats torsdag och fredag. Det handlar bara om 3-4 veckors dubblering och vem klagar? Jag älskar att jobba med C-uppsatsen så är det något som stör är det nya kursen. Den har inte satt sig riktigt ännu men blir säkert roligare framöver.

Skit samma, en ledig kväll alltså! Hittills har den gått åt till att dricka vitt vin och äta vitlöksbröd samt sallad. Suddagumma och jag har dessutom hunnit att ta igen tiden sedan i söndags då vi sågs senast. Jag har berättat om skola och C-uppsats och Suddagumma har berättat om lärarkurs kring kultur i skolan i Karlstad.

Nu blir det dansk deckare och sedan är det dags att vackla i säng!

...att dela med mig av en låt. Jag hade den faktiskt i tankarna redan när jag delade med mig av Leonard Cohen och Vaya Con Dios men jag ville inte skapa inflation i bra låtar. Här är den nu, en av de allra bästa och mest odödliga låtarna, håll till godo:



För er som inte gillar denna version fullt ut så har jag vinyloriginalet hemma. ;)

...sitter jag och slöar med datorn i knät och tycker att livet nog inte är så tokslitigt ändå.

Jag var lite trött och grinig i morse. Tidigare har jag alltid gillat de här nya 2 till 1-vägarna men nu är jag inte lika säker längre. Jag kör generellt lite för fort och det behövs inte så stora hastighetssänkningar hos medtrafikanterna (vilket jävla we-shall-overcome-ord) innan det leder till irritation. Lägg till ett par jag-betalar-minsann-skatt-typer (det vill säga döskallar), som tycker att de minsann har rätt att köra 72-73 på 90-sträckorna där det är enfiligt och inte går att köra om, och mitt humör är i botten. Men det är jag som tänker fel, jag måste skärpa mig och försöka slappna av lite!

Märkte ni de långa meningarna och de inskjutna bisatserna här ovan? Det handlade nämligen dagens föreläsning om! Kanslisvenska, krångelsvenska och funktionell brukssvenska var temat. Det var en ganska inspirerande föreläsning men jag vred lite på mig när just inskjutna bisatser togs upp. Jag har nämligen en stor svaghet för att använda mig av sådana i akademisk prosa. Fast både Jen och jag försöker skriva på ett vettigt och fängslande sätt, och till exempel använder tricks som storytelling och poesi för att fängsla läsarna, kommer jag på mig själv med att samtidigt göra meningar som är två kilometer långa och som innehåller minst två bisatser. Se, nu gjorde jag det igen!

Dagen i övrigt då? Jo, vi var ju klara redan klockan tolv så jag åkte hem (låtsas-hem, studentrummet i.e.) och vilade ett tag. Därefter läste jag lite i Strömqvists skrivbok som är en pärla, och gjorde sedan några av uppgifterna till måndagens seminarium. Lite senare tog jag en timmes promenad i kylan. Det var 6-7 minusgrader men kändes knappast kallare än de sura två-plus-och-duggregn-dagarna som jag i huvudsak levt med senaste tiden. Efter promenaden käkade jag lite, läste lite till och sedan unnade jag mig att slöa. Dagens film var Darling med guldbaggebelönade Mikael Segerström. Jag gillade filmen mycket men orkar inte riktigt analysera den nu. Lite sorglig var den i alla fall. De behövde ju varandra och även om hon kom på fötter och prioriterade andra saker behövde hon ju inte bara... (sorry editerade lite här - alla har ju inte sett filmen).



Förresten, kan det vara så att han (i filmen) bodde i dina kvarter ett tag Sofia H? Jag tyckte det såg ut som jag minns de husen från förr?

Nu väntar Marie Hermanssons Mannen under trappan på nattygsbordet (så fint du heter lilla bord). Sedan blir det del två av Mord i sinnet. Vilken idiot kom först på att man ska dela upp spännande deckare i två delar utan att meddela sin publik först? Nu har jag surat över det sedan förra onsdagen!

Föreläsning igår mellan 9-12. Därefter in i bilen för att åka 17 mil hem och ta hand om hästarna, (Suddagumma är på kurs). Nu är tottisarna ompysslade, katterna har fått mat och jag har fått sova fem timmar så nu är det dags för 17 nya mil och nästa föreläsning som börjar nio. Där fick du miljön, nu har jag bidragit till att det nog blir sommarvärme resten av vintern också!

...följt av c-uppsatsande. Tänk att måndagar har fått en sådan lockelse, jag gillar verkligen det här arbetet! Vi är inne på den sista av resultat- och analysdelarna nu och jag är fylld av tillförsikt. Vad tomt det kommer att kännas när uppsatsen väl är klar! Hur som helst, efter vår frukost hann vi gå igenom alla gamla texter samt påbörja den sista resultat- och analystexten och sedan var det plötsligt dags för lunch.

Lunchen var ett fullkomligt kaos. Vi irrade runt i regnet mellan tre campuskrogar utan att lyckas få ett bord. Det är skandal att studenterna ännu inte hunnit känna efter hur fattiga de egentligen är så här i början på terminen. I stället ska de trängas på krogarna med oss välbärgade människor som haft förstånd att dela våra liv med folk som har en stadig inkomst. Inte ens på campus pizzeria hade de förstånd att reservera ett bord till Jen G och mig, detta trots tidigare kindkyssar och allmänt fjäsk. Det slutade med en kopp kaffe och en kladdig köttbulls- och rödbetssalladssmörgås i "vår" korridor.

Apropå lunch kan jag meddela att Lilla S har försvunnit utan att säga hej, hon hade inte ens koll på dagens menyer längre. Well, jag kan säkert klara mig utan kontakt ända tills i morgon men sedan blir det kris...

Efter lunchen så började vårterminen med kursintroduktion i långt-långt-bort-huset. Allting verkade bra förutom att kurs- och programansvarige HS föreslog en gruppindelning på "enklaste möjliga sätt efter alfabetet". När jag sakta skakade på huvudet fortsatte han obesvärat: "...eller på annat lämpligt sätt". Tack HS! (Y)

Igår hade vi firmafest eller vad man ska kalla det. Det var arbetsgivarna på mitt bussommarjobb som tyckte att det var dags att göra något roligt. Det tyckte de rätt i! Suddagumma och jag blev hämtade här hemma strax efter fem. Vi blev körda till garaget och där minglade vi runt i de fina nya lokalerna i en och en halv timme. Vi var ungefär 20 stycken där som fördrev tiden med att käka snittar och dricka öl och drinkar. Därefter blev vi transporterade per buss till den lilla, lilla staden där vi gick på krogen och åt en trerätters samt tittade på en lokal revy. Skitroligt!

På grund av gårdagen har jag känt mig lite seg idag. Kan jag sätta upp mina timmar i soffan som övertid tro? Hur som helst, en promenad i det fantastiskt soliga vårvädret samt några timmar med inledningen till c-uppsatsen har jag orkat med.

I morgon åker Lilla S. till Irland (hoppas du får the time of your life därborta S). Det blir lite tomt här hemma, vi är inte så många kvar nu längre. Jag vet faktiskt inte hur många vi är, åtta eller nio? Jag får räkna ihop gamla och nya ansikten i morgon eftermiddag när vårterminen startar.

Det är några år sedan jag lyssnade på geniet...



...men Leonard Cohen är fortfarande lika het!

Nästan samtidigt kom jag på hur beroende jag brukade vara av Vaya Con Dios. De är fortfarande fantastiskt bra...



...och Dani Klein är fortfarande lika läcker vid 54 års ålder!

Jag har läst om hans häfte Metod och Problem - en inledning till sociologisk analys för ett par veckor sedan. Så jäkla bra! Jag garvar fortfarande åt exemplet med brottsutredaren som gör en undersökning på det lokala postkontoret utan att veta varför, något brott har ju inte begåtts! Idag när jag skrev ett förslag till vår metod kom han väl till pass igen. Här ska inte vara en massa trista och meningslösa redovisningar om tekniska detaljer - här ska vara intressant läsning där vi förklarar varför vårt problem krävde just vårt val av metod.

Det enda jag hunnit med förutom skrivandet är en långpromenad i den dimmiga omgivningen här på ön. Visst har väl EU-stödet till mark och betesdjur sina förtjänster, det har blivit snyggare och mer betat på både våra och andras marker. Men fan vad taggtråd och elstängsel det leder till, jag fick klättra över/krypa under på fem-sex ställen bara under min 45-minuterspromenad. Att försöka rida omkring är knappt att tänka på längre. Hör ni bönder, varför inte öppna upp grindarna när det inte går betesdjur i hagarna och varför inte sätta upp stättor? Så pass mycket ska det väl bli över på bidraget? Öppna landskap ska väl inte bara vara en affärsidé, det ska väl finnas möjlighet för folk att vistas i, och se och njuta av det om det ska vara någon mening med det!

Igår gick vi runt sjön igen, vi fick sällskap av lilla Alice. "Vi" var Pelin, Lilla S, Jen G och jag. Alice är en gammal dam och hon lyckades hålla samma snabba tempo som vi andra utan att gnälla. Inte så dåligt av en 80-åring, eller hur?

Idag hade vi en liten avskedslunch för Pelin och Lilla S eftersom Pelin flyttar och därför byter högskola och Lilla S drar till Irland en termin. På restaurangen valde jag fisk som var dagens rätt. Tyvärr hade de haft en massa läbbiga skaldjur i såsen utan att tala om det i menyn, blää! Som tur är har de ju ett skapligt salladsbord så min middag bestod av fisk (modigt vad), potatissallad, pastasalla, grönsallad och varmt nybakat bröd. Det gick alltså ingen nöd på mig.

Nu blir det sängen och Snöleoparden (som är en bok). Lilla S: I morgon ska jag leverera fotot till Stefan, då blir du nog arvlös!

Visst ja, Alice är en hund men det kanske ni förstod?

Idag har varit en bra dag! Jag förstår inte vad människor menar när de muttrar över måndagar? Eller rättare sagt, jag förstår nog men det är så sorgligt (been there - done that) att jag låtsas att inte förstå. Jag är förmodligen ganska priviligierad som nu lever ett liv som tillåter mig att se fram mot att vardagen ska komma igång igen efter, den i och för sig trevliga, helgen? Må så vara, men det är härligt och det bör vara alla människors rätt att känna så!

Vad är det då som har varit så förbannat trevligt? Egentligen inga stora saker; jag och Jen G. har gått igenom, jämkat och bearbetat de 15-16 sidor resultat och analys vi jobbat med på var sitt håll över helgen. Det blev riktigt bra! Vidare har vi ätit en god lunch tillsammans med Lilla Syster och senare på eftermiddagen har jag och Lilla S gått en promenad runt sjön. Denna trevliga måndag avslutades (nåja, den är inte slut ännu) med lite shoppingglädje i form av ett blygsamt inköp av ett 4 GB USB-minne. Underbart, nu behöver jag inte längre slänga ut det minst viktiga skolarbetsmaterialet från mitt gamla 256 kb USB-minne för att kunna distribuera lite utsökt musik till mina vänner!

Kocken som serverade mig maten idag hade en liknande inställning till måndagar. Han menade på att måndagar var härliga för då låg en hel obearbetad vecka framför honom med all planering och alla möjligheter. Att han sedan framåt torsdag-fredag kunde konstatera att han inte heller denna vecka lyckats genomföra det han ville kunde inte tona ned hans entusiasm. "Idag är det måndag och allt kan fortfarande hända" menade han. Ja, precis så är det!

Vi kom precis hem efter att ha varit hos goda vänner och ätit middag. Att dricka och skåla är trevligt. Men nu får det vara färdigdrucket!

För övrigt har det varit en bra kväll med god mat och god dryck i goda vänners lag. De här människorna har tjejer som är jämnåriga med våra och vi har haft mycket kul ihop genom åren! Jag lyckades planera en gemensam resa till Rostock under kvällen varpå värden påminde mig om att sist jag pimplade tillräckligt med whisky hemma hos dem så arrangerade jag en gemensam resa till Toscana som varade i en och en halv vecka. Ja visst, och vad då, so what? Den resan var en kanonresa som 7-8 år efteråt fortfarande ligger oss alla varmt om hjärtat! I slutet på mars blir det alltså en resa till Rostock som löper över fredag, lördag och söndag. Vi kommer att bo på ett kanonbra hotell, vi kommer att se allt som är värt att se och vi kommer att ha det skitfint. Och allt kommer att vara min förtjänst! Kalla mig gärna Resepenna, eller varför inte Reservoirpenna?

Solen har hållt sig framme halva dagen, jag har skött promenerandet och skrivandet har gått riktigt bra. I varje fall så är ett av mina tre områden helt färdigskrivet och de andra två är påbörjade.

Något som bidrar till att dagen tillhör avdelningen bra dagar är att det är fredag. Egentligen tycker jag inte att det ska behöva vara helg för att man ska kunna äta gott, smutta på lite rött och känna att livet höjer sig ett snäpp över det vanliga men tyvärr så trampar ju Suddagumma runt i grottekvarnen och för hennes skull måste vi ibland låtsas att fredag, lördag och söndag är mycket roligare än veckans övriga dagar.

Eftersom hon nu är så snäll att hon sitter och läser och lägger synpunkter på mitt skrivande så ska jag laga mat till henne. Idag blir det bulgur- och grönsaksfräs.

...hade dagens datum.

Den började bra i alla fall. Jag kom upp skapligt och stack ut på en promenad innan frukost. Jag kom till och med på att jag faktiskt äger en mobiltelefon med mp3 och radio så promenaden blev riktigt trevlig. Enda felet var att Adam vann igen och alltså fick behålla sina pengar.

Var var jag nu då? Jo visst ja! Dagen hade börjat bra men när jag kom hem efter promenaden så kom jag på att det ju var idag som vi skulle få utbildning på en ny buss borta i garaget. Jag hann nätt och jämt kasta i mig en kopp kaffe innan jag stressade iväg. Två timmar var avsatta för utbildningen men de två timmarna blev istället fyra och en halv. När jag kom hem var klockan redan halv tre. Nu fanns det två timmar som kunde användas till att skriva på C-uppsatsen. Efter det skulle jag bli tvungen att åka till affären och handla prylar till middagen och sedan sätta igång och laga den. Men tidsplanen sprack på grund av stressångest så den totala arbetsinsatsen blev två och en halv rad. Jag la ned projektet för dagen och dumsurfade istället bort tiden.

I morgon ska jag minsann skärpa mig och inte bara skriva mycket utan jäkligt bra också! Ta i trä...

Jag fick syn på Pink på messenger och passade på att ta ett snack innan hon skulle ut på äventyr med andra utbytesstudenter. Hon är nu i Mexico och berättade att de senaste två dagarna gått åt till att sova ikapp jetlagen. Äsch, ungdomen nu för tiden, jag kom ikapp tidsförskjutningen på en natt sist jag var i USA. Det var värre att åka hem igen! Hur som helst, skönt att du inte blivit kidnappad ännu Pink, ett par dagar i frihet i Mexico City är vad alla europeer önskar sig. Akta dig för falskskyltade taxibilar!

Jag klarar inte av att göra en smidig övergång till bara bröst här och nu utan kör bara på: Idag rapporterar DN att nätverket Bara bröst har nått sin första framgång: Badhuset i Sundsvall har beslutat tillåta kvinnor att bada utan tyg på överkroppen. Så långt är allt gott och väl, jag kan förstå att kvinnor vill slippa att ha blött tyg på sig när de badar och jag kan moraliskt stödja deras krav även om det innebär att jag kommer att vara lite mer okoncentrerad när jag i framtiden badar (trots allt badar jag sällan i Sundsvall). Vad jag inte förstår är att DN skriver att kvinnorna anser att bröstförbudet är en del av sexualiseringen av den kvinnliga kroppen. Jag skulle snarare vilja hävda att ett bröstförbud är en del av en avsexualisering av den kvinnliga kroppen! Alternativt kan det handla om en avintellektualisering av den journalistiska hjärnan eller möjligen av den korrekturläsande hjärnan!

Eftersom DN snart korrigerar felet och spelar änglalik never-do-wrong-tredje-stadsmakt så klipper jag ut en skärmdump och visar här bredvid.

Jag är i stan igen (sedan igår morse) och dagarna går huvudsakligen åt till att brottas med C-uppsatsen. Dagen började med att jag ställt klockan på halv sju så att jag skulle kunna inleda morgonen med en timmes promenad. Tyvärr så vaknade jag till det otrevliga lätet av regn som hamrade mot fönsterblecket. Promenaden regnade alltså in och jag roade mig istället med att snooza i en timme. Sedan tog jag mig upp och efter lite kaffe och morgontoalett tog jag mig över till Jen borta på campus. Efter vår traditionella frukost förberedde vi, och gick på, en handledning. Därefter tog vi tag i oss själva och började äntligen skriva på resultat- och analysdelen. Det gick trögt men det gick. Nu är vi i alla fall igång med väsentligheterna.

Vid halv fyra strejkade våra hjärnor så vi avbröt och jag åkte ned på stan en sväng och jagade skor. Lyckades jag få tag på några? Nej, ni som känner mig lite närmare vet att jag får ångest och blir handlingsförlamad när jag ska handla kläder ensam. Det var rea på en väldig massa skor så jag kunde säkert ha gjort ett klipp om jag haft smakråd/vårdare med mig.

Efter ickehandlandet av skor hann jag hem en snabbis till min lilla studentkammare. Därefter har jag och Lilla Syster kompenserat min dåliga start på dagen genom att gå en sväng runt sjön. 50 minuter i ganska tufft tempo gör förmodligen lite nytta på en julförstörd kropp.

Nu ska jag hacka ihop en sallad och slötitta på en film. Gårdagens rulle, Tarantinos Death Proof, var en höjdare!

...och det är varmt och gott i större delen av huset. Något är fel på värmepumpen så den orkar inte värma huset som den ska när det viner i knutarna utanför. Jag får be någon kolla vad det kan vara för fel på den. Tur att vi har flera värmekällor i alla fall!

Idag har vi varit en sväng in till stan och bytt en julklapp samt passat på att handla lite. Efter det så har vi slappat och läst samt fixat lite middag. Nu ska vi strax undersöka om Dragon Wars är något att se.

...och det får bloggen lida för. Här kommer en kort resume:

Lördag kväll: Bra ungersk kväll med god gulaschsoppa fast vin istället för öl. Visste ni förresten att soppan är originalet? Gulaschen i form av gryta är bara fejk (fast i och för sig god fejk).

Söndag: Kompisarna som skulle sova över kom framåt eftermiddagen. De hann lagom installera sig och sedan var det dags för middag. Det förbaskade ätandet fortsätter alltså (men vi hade trevligt). Det blev en lugn kväll.

Nyårsafton: Vi pysslade en del med matlagning till kvällens knytkalas och därefter gick vi på en tvåtimmars promenad i snöfallet. Jag fick rejäla skavsår på hälarna, nu åker de förbannade kängorna ut! På kvällen stack vi till kompisar i grannbyn och firade in nya året. Tio vuxna och två barn är hanterligt, då hinner man prata med alla. Jag la beslag på en trevlig amerikanska en stor del av kvällen. Det gäller att ta alla tillfällen i akt att behålla och utveckla engelskan! Vi stack hem vid tvåtiden eftersom jag skulle jobba på nyårsdagen.

Nyårsdagen: Vi sov till halv elva. Tyvärr är inte den sömnen så effektiv som den tidigare nattsömnen men lite nytta gjorde väl sovandet i alla fall. Kvart i två startade jag bussen och sedan for jag upp till den kungliga hufvudstaden. Det var småhalt men ingen större fara. Lilla mamma blev glad eftersom jag sov över hos henne. Hon mår bra av att få laga frukost till mig och få fjäska runt lite!

Onsdag: Hem igen från Stockholm. Det var rejält halt så det var skönt att få kliva ur bussen när passet var slut!

Torsdag: Jag startade tidigt hemifrån för att åka mot stan och fröken Grusplan. Det var med andra ord dags för C-uppsatsen igen. Skönt att komma igång efter helgerna!

Så där, nu är jag ikapp igen! Jag lider fortfarande av släpande sömnbrist så nu blir det en tidig kväll, det vill säga en bok och en säng.